Hundar att minnas

Minnessida

Att skaffa ett husdjur är att skaffa sig en framtida sorg, men där i mellan en massa kärlek!

Humlan (Cavanettans Moonlight) Föddes 2016-07-31 Humlan ingick i kull nr 1 i vår uppfödning. Hon föddes som nr 2 ute i vår trädgård en ljum sommarnatt i en så rask fart så navelsträngen slets av. När Humlan bara var 8 dagar ung så höll hon på att mista livet i en aspirationspneumoni som vi tack och lov kunde häva.  Humlan älskade valpar och sina speciella bollar över allt annat i världen. Redan som liten junior hjälpte hon mamma Lina i valplådan och när det sedan blev hennes egen tur att få bli mamma så var hon fantastisk med sina små. Vi har förmånen att ha 3 flickor i olika färg efter Humlan, Selma Blenheim, Wilma Ruby och Cleo Black & tan. Under sin korta livstid hann hon prova på agility (gick inget vidare för hon ville springa till matte istället) Matte och Humlan gick kurs i kantarellsök och om det kan vi säga att det hade varit bättre att köpa kantareller för kurspengarna, för varken matte eller Humlan tyckte det var så kul. Humlan ställdes ut ett tiotal gånger, mest inofficiellt och det var inte heller hennes grej. Hon gick på 2 ben. Alltid full rulle på henne. Så Humlans grej var helt enkelt att kasta boll med alla som hälsade på. Hon testade alla valpspekulanter om de dög att kasta boll. Sedan detta med valpar. Varenda valp som fötts i detta huset har fått ta del av Humlans omsorger. Hon älskade verkligen valpar. I år har tungan gått varm på henne då vi haft flera kullar och sedan augusti när lilla Mollie flyttade hit har hon pysslat om henne. Humlan var mattes ögonsten, betydde så oerhört mycket. Under många år sov Humlan på mattes kudde men efter senaste valpkullen så har Cleo i stället tagit över matte. Humlan insjuknade hastigt med kräkningar, diaree och hög feber den 18/12-2023 och gäckade många veterinärer om vad som fattades henne, till sist fick de på Evidensia öppna henne och där hittade de en svårt infekterad galla. Prognosen var dålig för både operation och återhämtning så där och då fick Humlans liv sluta, utan att vi fick vara med på hennes sista stund på jorden. 2023-12-20 förlorade vi vår finaste Humlan. Humlan blev 7 år och nära 5 månader, mamma till 20 fina valpar som alla klarade sig ut i stora världen, Hjärtfrisk och utan andra sjukdomar än den som tog hennes liv. Sov så gott finaste Humlan, bästa kompisen och bästa mamman. Vi saknar dig och du var älskad varje sekund av ditt liv. 

Maja ( Zolohouse Naala ) Föddes 2017-01-22 i Värmland, när Maja var 9 veckor så hämtade vi hem henne till oss, tanken var att Maja skulle gå i avel. Tyvärr så blev det inte så då hon utvecklade sjukdomen syringomyeli av svår variant och givetvis så fick Maja stanna kvar hos oss ändå. För då var vi helt fast i hennes charmiga beteenden och personlighet. 

Maja och Humlan växte upp tillsammans och hade roligt med lekar och bus tills Maja blev sjuk, då blev Maja lugnare och inte lika leksugen. Humlan blev mamma och Maja var inte så förtjust i små valpar, livet gick i olika riktningar för tjejerna.

Maja var en riktig liten kelhöna. Hon var den som kom ur sängen sist om morgnarna fastän hon var mest nödig! Satt gärna i knät och ville ligga nära. En hund som ville kramas med tassarna på var sida om halsen och sedan tycka sin lilla kropp mot mottagaren!

Maja ställdes ut flera gånger innan hon fick diagnosen vid ca 18 månaders ålder, mestadels goda resultat trots att hon mest letade godis! Hemma de senaste åren var hon och Mysan partners in crime, de lämnade inte köket när det sysslades med någon form av matlagning, hade de 2 tur så blev de ibland en smakbit eller 2!

Att sitta och vara kaxig vid Tv:n var hon en mästare på. Att få höra vad som sas på djurprogrammen var inte att tänka på, för då höll Maja låda! Dessutom höll hon tomten fri från inkräktare då hon skällde ut folk som gick förbi.

Maja fick vi befria från plågor på förmiddagen 2022-09-23. Så ledsamt att denna lilla levnadsglada stjärna inte fick leva ett helt hundliv som redan är så kort, det smärtar mest. Humlan miste sin vän och det märktes att hon blev illa till mods när flocken fick lukta på Maja efter döden. Älskade knasiga, goaste Maja, du är så saknad av både din flock och dina människor!


Mysan Föddes 2008-11-14, flyttade till oss våren 2014. Då hennes första matte avled. En hund som charmade de flesta som träffade henne. Hon ville bli klappad i timmar och slutade man så slog hon till med tassen! Hon stod ut med valparna i huset men var nog inte så förtjust i dom. Den snällaste hunden man kan tänka sig, vi saknar henne och kommer aldrig att glömma vare sig henne eller dagen hon lämnade oss. Hennes liv fick avslutas på kvällen 2022-08-07 efter att hon hastigt insjuknat. Mysan var vår första hund och kommer alltid ha en speciell plats i våra hjärtan, så oändligt saknad!